Det är ju härligt att ha detta som alternativ att kunna ventilera av sig lite. Känns som om jag inte kan vara ärlig mot någon annan än mig själv. Visst, det är väl inte så bra. Men nu är det så.

Har ett jävligt komplicerat och jobbigt liv. Ett liv fullt av ilska och hat. Mitt bloggnamn har en del med saken att göra. Vill ha en blogg som ska bli läst, tagen på allvar.

Men vet inte om jag kommer att lyckas. Hoppas dock på det.

Detta är ingen blogg som är gullig. Snarare brutal. Vill att folk ska ha vetskap om hur såna som jag fungerar.

En våldtäkt som lett till sexmissbruk och skev syn på allt som har med sex att göra. 

Ja jag blev våldtagen, och jag har ett sexmissbruk. Jag har skev syn på sex, det är inte något som är vackert. Det är fult och äckligt. Det är äckligt att njuta, äckligt att vara naken. Jag är äcklig.

Nu får du som läser säkert en syn i huvudet hur jag ser ut. Jag ser ut som en vanlig tjej. Helt vanlig.

Syns inte att man har ett sexmissbruk. Kanske framkommer mer i fyllan.

Hur ska man tala om för de i ens närhet att man lider av sexmissbruk?

Det är ju så tabubelagt det går att bli? Kommer folk bli äcklade? 

Min kille vet ju om det. Men hur länge ska han orka med att jag ligger med andra för att skada mig själv? Det är ingen njutning bakom det alls. Det är mer ett måste för att bli av med ångesten för att sen få mer ångest och må ännu mer dåligt. Låter komplicerat kanske?

Berättar mer i nästa inlägg.